Väder

Före sprutning

Innan sprutning bör man utvärdera hur vädret har varit innan och hur det kommer att vara under och efter sprutning. Väderleken påverkar preparatens effekt och riskerna för påverkan på miljön.

Luftfuktighet och nederbörd

Under sommartorka kan det bildas sprickor i jorden vilket ökar risken för utlakning av växtskyddsmedel genom markprofilen. Då bör man om möjligt undvika att spruta.

Under torra perioder kan växterna öka sitt vaxartade bladskikt vilket försvårar för preparaten att verka. Därför kan det då även vara svårare att använda sig av reducerade doser.

Ljus och temperatur

Hög temperatur och mulet väder minskar tjockleken på bladens vaxskikt vilket underlättar för preparaten att verka. Reducerade doser kan då användas.

Årstiden

Jämn nederbörd och höga temperaturer i luft och mark underlättar nedbrytningen av preparat. Därför är sprutning bättre på våren än på hösten med avseende på negativa miljöeffekter. Om sprutning ändå måste utföras på hösten bör man inte spruta senare än i slutet av oktober.

Väderprognoser

Det är viktigt att hålla koll på väderprognoserna innan sprutning och har du dessutom en egen klimatstation blir prognoserna fältspecifika. Finns risk för regn ska sprutning inte utföras eftersom det finns risk för sämre
effekt men framför allt risk för läckage av växtskyddsmedel genom ytavrinning på marken.

Det finns prognostjänster som är specialanpassade för lantbruk att använda sig av. Lantbruksvädret  från SMHI och Jordbruksaktuellt är ett exempel och finns som både webbtjänst och app.

Många prognosmodeller och bekämpningsnycklar kräver egna mätningar av klimatet. En egen mätstation kan minska behovet av kemisk bekämpning då det är lättare att förutsäga risken för angrepp.